Målnummer HD-PT-T-1032-21 |
Datum 2021-08-09 |
| RUBRIK |
| Ska kronofogden betala dröjsmålsränta på sena utbetalningar? |
| KOMMENTAR |
| I samband med skilsmässa skulle exhustrun lösa ut sin man från den tidigare gemensamma bostaden med 500 000 kronor. Hon betalade en del direkt till exmaken och Kronofogdemyndigheten skulle driva in resterande 300 000 kronor. Exhustrun delbetalade beloppet till Kronofogdemyndigheten, men myndigheten dröjde med att betala pengarna vidare till mannen, ett antal månader vid varje tillfälle.
Mannen har yrkat att Kronofogdemyndigheten skall betala dröjsmålsränta på pengarna och menade att dröjsmålet också gjort att han förlorat avkastning från de räntefonder där pengarna skulle ha placerats.
Han krävde därför Kronofogdemyndigheten på totalt 8 640 kronor.
Tingsrätten menade att räntelagen inte är analogt tillämplig i det här fallet och staten därför inte är skyldig att betala dröjsmålsränta med anledning av KFM:s dröjsmål med att betala ut mannens pengar.
Tingsrätten fann däremot att mannen skulle ha investerat pengarna i ett aktiekonto när de betalats. Utifrån beräkningar av hur stor avkastning fonderna skulle ha gett, beslutade tingsrätten att staten skulle betala den förlorade avkastningen, 1 188 kronor som skadestånd, plus ränta.
Hovrätten ändrade tingsrättens dom och beslutade att mannen hade rätt till dröjsmålsränta med 8 640 kronor.
Staten har överklagat domen till Högsta domstolen som meddelar prövningstillstånd i frågan om Kronofogdemyndigheten är skyldig att betala dröjsmålsränta enligt en direkt eller analog tillämpning av räntelagen vid dröjsmål med utbetalning av influtna medel.
|
Saken Dröjsmålsränta m.m. |
För att läsa all information och ladda ner den dom som eventuellt hör till behöver du ha ett abonnemang på Lex Press. Kontakta LexPress kundtjänst för vidare information.
Notera att om du fått detta dokument som en sökträff men inte hittar informationen du söker på denna sida så är det troligt att träffen gjorts i filen.
Allt material © Lex Press AB