Målnummer HFD-5787-20 |
Datum 2022-10-13 |
RUBRIK |
Uppfödaren var inte tredje man när ägg destruerades hos underleverantör |
KOMMENTAR |
Fågelinfluensa bröt ut vid en äggkläckningsanläggning.
Jordbruksverket beslutade först om spärrförklaring och restriktionen och senare om att samtliga, 10 000, ägg på anläggningen skulle destrueras.
Besluten riktades till ägaren av anläggningen, som hade äggen för kläckning på uppdrag av uppfödaren.
Uppfödaren fick sedan ersättning av anläggningsägaren motsvarande det värde för äggen som Jordbruksverket betalat till anläggningen.
Uppfödaren ansökte sedan om ersättning för produktionsbortfall.
Jordbruksverket avslog ansökan med motiveringen om att inga restriktioner hade beslutats mot uppfödaren och att bolaget därför bara drabbats indirekt. Förlusten var en tredjemansskada som inte berättigar till ersättning.
Förvaltningsrätten avslog uppfödarens överklagande och kammarrätten bedömde att det produktionsbortfall bolaget haft inte var en direkt skada som uppstått på grund av Jordbruksverkets beslut och därför inte skulle ersättas av staten. Ett eventuellt ersättningsanspråk som uppkommit till följd av att djur eller ägg lämnats över i annans vård fick i stället lösas enligt civilrättsliga regler.
Högsta förvaltningsdomstolen har meddelat prövningstillstånd för att
prövar frågan om ersättning för produktionsbortfall kan lämnas till ett bolag vars ägg har destruerats i enlighet med ett beslut riktat till ägaren av den anläggning där bolaget haft sina ägg för kläckning.
HFD konstaterar att det framgår av 15 § första stycket epizootilagen (1999:657) att staten ska ersätta den som på grund av beslut som har meddelats med stöd av lagen drabbas av förlust bl.a. på grund av att husdjur, eller andra än vilt levande djur, avlivas eller till följd av produktionsbortfall.
Syftet med lagen är att åstadkomma en effektiv bekämpning av epizootiska sjukdomar.
Det åligger därför den som har djur i sin vård - oavsett hur ägarförhållandena ser ut - att anmäla misstanke om sjukdom till veterinär. Jordbruksverkets tillsyn, åtgärder och beslut kommer följaktligen att i regel rikta sig mot den som har de aktuella djuren i sin vård.
Av förarbetena framgår att ersättning ska lämnas enligt allmänna skadeståndsrättsliga principer. Där anges vidare att endast den som direkt och primärt drabbas av ett beslut ska ha rätt till ersättning.
Frågan om ersättning ska således avgöras utifrån skadeståndsrättsliga principer. Till vem ett beslut om åtgärder, t.ex. destruktion av ägg, är riktat är alltså inte avgörande.
I detta fall har uppfödarens egendom förstörts som en följd av Jordbruksverkets beslut om destruktion. Bolaget har alltså som en direkt följd av beslutet lidit en sakskada (destruktion av ägg) som i sin tur lett till en följdskada (produktionsbortfall). Bolaget kan därför inte betraktas som en tredje man i denna situation.
Högsta förvaltningsdomstolen bör inte som första instans ta ställning till i vilken utsträckning ersättning för produktionsbortfall ska lämnas. Underinstansernas avgöranden ska därför upphävas och målet visas åter till Jordbruksverket för prövning av uppfödarens ersättningsanspråk för produktionsbortfall. |
Saken Ersättning enligt epizootilagen |
För att läsa all information och ladda ner den dom som eventuellt hör till behöver du ha ett abonnemang på Lex Press. Kontakta LexPress kundtjänst för vidare information.
Notera att om du fått detta dokument som en sökträff men inte hittar informationen du söker på denna sida så är det troligt att träffen gjorts i filen.
Allt material © Lex Press AB