Kontakt

Om du är intresserad av våra webbtjänster, utbildningar, rådgivning eller vill ha support är du varmt välkommen att kontakta oss per e-post eller telefon. Vi hjälper dig med alla dina frågor och funderingar. Våra öppettider är 9.00 - 16.00.
Telefon: 08-716 07 90
E-post: info@lexpress.se




För frågor om abonnemang
E-post: abonnemang@lexpress.se
För teknikrelaterade frågor
E-post: webmaster@lexpress.se
Lex Press AB
Bos 2002
128 21 Skarpnäck

Senaste Nyheterna

Ett byggbolag anmälde att man avsåg att uppföra en ridanläggning på en fastighet och för det ändamålet anlägga vallar med ridväg. Åtgärderna blev föremål för klagomål och överklaganden både enligt miljöbalken och plan- och bygglagen.
Sedan det förekommit uppgifter om att två direktionsledamöter i Riksbanken varit jäviga när de deltagit i beredning av och beslut om köp som fattats inom ramen för Riksbankens program för köp av företagsobligationer beslutade Riksbankens fullmäktige att göra en jävsutredning. Fullmäktiges revisionsenhet KPMG AB fick i uppdrag att biträda fullmäktige i denna utredning. En journalist begärde hos Riksbanken att få del av samtliga handlingar som utväxlats mellan Riksbanken, riksbanksfullmäktige och KPMG vid utförandet av KPMG:s uppdrag. Riksbanken beslutade att lämna ut vissa handlingar men avslog begäran i övrigt. Enligt Riksbanken hade uppdraget utförts efter muntliga instruktioner och under ledning av fullmäktiges kanslifunktion som övervakat att underlaget innehöll den information som fullmäktige behövde för sin prövning. KPMG hade inte intagit en så fristående ställning i förhållande till Riksbanken att de handlingar som sänts mellan Riksbanken, inklusive riksbanksfullmäktige, och KPMG skulle betraktas som inkomna till eller expedierade från Riksbanken. Handlingarna var i stället att betrakta som minnesanteckningar som tillkommit endast för ärendets föredragning och beredning. De hade inte tillfört ärendet någon sakuppgift och hade inte heller tagits om hand för arkivering. HFD finner att KPMG vid utförandet av det aktuella uppdraget inte anses ha varit ett självständigt organ i förhållande till Riksbanken i den mening som avses i 2 kap. 11 § tryckfrihetsförordningen. De begärda handlingarna - dvs. de handlingar som sänts mellan Riksbanken, inklusive riksbanksfullmäktige, och KPMG - får därmed anses vara framställda inom Riksbanken. Den omständigheten att handlingarna skickats mellan nämnda organ innebär alltså inte att de är allmänna.
En tysk forskare anställdes på ett svenskt bolag i oktober 2016. Han arbetade huvudsakligen på distans från Tyskland och var begränsat skattskyldig i Sverige och beskattades enligt reglerna om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta. 2019 tillträdde han en ny tjänst hos samma arbetsgivare. Denna tjänst medförde mer närvaro i Sverige och han skulle därför bli obegränsat skattskyldig här. Han ansökte om skattelättnader hos Forskarnämnden för sin nya tjänst. Forskarskattenämnden fann att ansökan hade kommit in för sent och avvisade den. Eftersom han varit anställd hos samma arbetsgivare sedan 2016 och en del av arbetet med viss regelbundenhet utförts i Sverige sedan dess, ansåg nämnden att han fick anses ha påbörjat arbete i Sverige 2016. Ansökan hade därför kommit in senare än tre månader efter det att arbetet påbörjats. Både Förvaltningsrätten i Stockholm och Kammarrätten i Stockholm gjorde samma bedömning som Forskarskattenämnden och avslog mannens överklaganden. Mannen har överklagat till Högsta förvaltningsdomstolen som konstaterar att såväl bestämmelsen i 6 § andra stycket lagen om Forskarskattenämnden som den materiella bestämmelsen i 11 kap. 22 § andra stycket inkomstskattelagen utgår från den tidpunkt när arbetet påbörjas. Ansökningsfristen utgår alltså från tidpunkten för påbörjandet av det arbete som en sökande enligt sin ansökan önskar få prövat mot de materiella bestämmelserna i inkomstskattelagen. Rättidsprövningen ska alltså inte beakta andra arbeten än det som ansökan faktiskt gäller. Mannens ansökan gäller tjänsten han påbörjade 21 oktober 2019 och ansökan kom in till Forskarskattenämnden den 28 oktober 209. Det var därför fel att avvisa hans ansökan. HFD upphäver underinstansernas avgöranden och återvisar målet till Forskarskattenämnden för att pröva om förutsättningarna för att bevilja mannen skattelättnader är uppfyllda.
Tvist uppstod mellan en man och en kvinna om fördelningen av kostnaderna för en bodelningsman, samt ränta från juli 2018. Mannen yrkade att kvinnan skulle förpliktas betala halva kostnaden. Kvinnan medgav i och för sig betalningsansvar för fordran, men anförde att hon hade en kvittningsgill motfordran avseende de räntebetalningar hon gjort på parternas gemensamma bostadslån. Mannen medgav i och för sig att kvinnan hade en fordran på honom på räntebeloppet, men anförde att han hade en kvittningsgill motfordran på nyttjanderättsersättning för att kvinnan under samma period som räntebetalningarna skett nyttjat hans andel av parets gemensamt ägda bostad. Hovrätten har kommit fram till att mannen har rätt till det yrkade beloppet, avseende arvode till bodelningsförrättaren. Kvinnan har rätt att räkna av vad hon har betalat av mannens andel av räntan på parternas gemensamma bostadslån. Kvinnan ska betala det som kvarstår efter den avräkningen. Kvinnan har överklagat till Högsta domstolen, som meddelar prövningstillstånd.
Sedan 1963 finns ett servitutsavtal mellan Sollentuna kommun och en fastighetsägare i kommunen. Avtalet gav kommunen rätt att dra fram och bibehålla en spillvattenledning på fastigheten. Avtalet gav också kommunen rätt att reparera eller lägga om ledningen vid behov. För att kunna utföra sådana åtgärder, och för tillsynen av ledningen, avtalades att kommunen skulle ha fritt och obehindrat tillträde till fastigheten. Innehavare av servitutet är idag Sollentuna Energi. 2016 avstyckades en del av fastigheten med det befintliga bostadshuset. Stamfastigheten är idag inte bebyggd, men fastighetsägaren har ansökt om byggnadslov för enbostadshus där. Huset är tänkt att placeras i ett läge ovanför spillvattenledningen. Sollentuna Energi har motsatt sig bygglov och anfört att bolagets servituts- rättighet väsentligen kommer att inskränkas på grund av byggnadens placering. Fastighetsägaren menar att byggnadens utformning, med ett frilagt utrymme i form av en tunnelliknande konstruktion ovanför ledningen tillgodoser bolagets rätt enligt servitutsavtalet.Enligt bygglovsritningarna ska byggnaden anpassas på ett sådant sätt att bolaget även framöver ska kunna få åtkomst till servitutsområdet och vid behov även använda grävmaskin för arbete med ledningen. Mark- och miljööverdomstolen anser inte att bolagets rätt enligt servitutsavtalet - eller det allmänna intresse som servitutet representerar - kommer att inskränkas i beaktansvärd omfattning genom att byggnaden uppförs enligt ritningarna. Mark- och miljööverdomstolen avslog därför Sollentuna Energis överklagande. Men domstolen ansåg också att det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att målet prövas av Högsta domstolen och tillåter att domen överklagas. Högsta domstolen meddelar prövningstillstånd.
Sedan 1 januari 2019 krävs tillstånd från IVO för att bedriva hemtjänst yrkesmässigt. Tidigare krävdes inget sådant tillstånd. IVO beslutade att ett företag som bedrivit hemtjänst sedan 2014 inte skulle få fortsätta verksamheten, på grund av ekonomisk misskötsamhet och att verksamheten inte bedrivits enligt aktiebolagslagens regelverk. Under 2018 hade det egna kapitalet understigit hälften av det registrerade aktiekapitalet utan att bolaget upprättat någon kontrollbalansräkning. Bolaget hade inte heller haft någon revisor för åren 2016 och 2017. Förvaltningsrätt och kammarrätt hade avslagit bolagets överklagande. HFD prövar frågan om tillstånd att bedriva hemtjänst kan beviljas trots att bolagets företrädare inte har följt grundläggande bestämmelser i det bolags- rättsliga regelverket. HFD finner att det inte framkommit annat än att bolaget haft en stabil ekonomi och betalat sina skulder. Inte heller finns det något som tyder på att det ägnat sig åt ogenomtänkt eller oseriöst företagande. Enligt Högsta förvaltningsdomstolen kan därför bolagets bristande efterlevnad av denna del av det bolagsrättsliga regelverket inte anses så allvarlig att tillstånd bör nekas på den grunden. Det förhållandet att bolaget inte har haft en revisor trots att det funnits krav på det utgör ett allvarligt åsidosättande av det bolagsrättsliga regelverket. Bolaget har bedrivit hemtjänst sedan 2014. Fram till och med 2016 omfattades det inte av något krav på att ha revisor, men från och med 2017 gjorde bolaget det. Bolaget har uppgett att avsaknaden av revisor under 2017 berodde på ett förbiseende. När det upptäcktes anlitade bolaget en auktoriserad revisor. HFD konstaterar att bristerna i efterlevnad av regelverket pågick under en begränsad tid och det saknas anledning att ifrågasätta bolagets uppgifter om att det handlade om ett förbiseende. Mot den bakgrunden menar HFD att bristen anses ursäktlig. HFD finner inte att det fins grund för att avslå bolagets ansökan om att bedriva hemtjänst och bifaller överklagandet.
Männen hade lämnat lån till ett bolag på Cypern. Skatteverket beskattade dem för utdelning på de summor som bolaget var skyldiga dem.
Lantmäteriet fattade beslut om fastighetsreglering som bland annat omfattade avstyckning av ett område på ca 6,6 ha från en fastighet. Länsstyrelsen överklagade beslutet och anförde att styckningslotten inte blir en varaktigt lämplig bostadsfastighet eftersom stora delar av fastigheten ligger inom strandskyddat område. Avstyckningslotten består i huvudsak av skogsdungar och lägdor samt är bebyggd med ekonomibyggnader och ett boningshus under renovering. Styckningslotten bedöms av Lantmäteriet som lämplig för boende med möjlighet till mindre odling och/eller djurhållning. Den är lokaliserad till utkanten av det generellt gällande strandskyddet. Lantmäteriet gör bedömningen att syftet med strandskyddet inte motverkas då ingen förändrad markanvändning sker. Mark- och miljödomstolen fann att bestämmelserna i FBL inte innebär att det finns något hinder mot den ansökta avstyckningen och avslog Länsstyrelsens överklagande. Länsstyrelsen överklagade till Mark- och miljööverdomstolen som menar att fastighetsbildningen inte innebär någon förändring av den verksamhet som sker på fastigheten idag. En del av styckningslotten ligger inom strandskyddat områdeMark- och miljööverdomstolen anser med hänsyn till styckningslottens utformning och användningssätt i övrigt att risken för privatisering av strandskyddat område i detta fall måste anses som mindre och knappast påverkas av fastighetsbildningen. Styckningslottens betydande storlek är i det här fallet godtagbar såsom en bostadsfastighet med möjlighet till odling, djurhållning och vedtag och den blir således varaktigt lämpad för sitt ändamål. Länsstyrelsens överklagande avslås.
Bygglovs- och tillsynsnämnden i en kommun förelade ett bolag att vid vite om 50 000 kronor ta bort en befintlig grind på sin fastighet där bolaget bedriver kontors- och logistikverksamhet. Skälet till föreläggandet var att grinden öppnas ut mot en gång- och cykelväg och innebär därmed en trafikfara. Bolaget överklagade beslutet till länsstyrelsen och anförde att bolaget under lång tid bedrivit verksamhet på fastigheten som innebär ett stort antal transporter till och från fastigheten varje dag. Problemet med trafiksäkerheten uppstod i och med att kommunen anlade gång- och cykelvägen. Bolaget anförde att det rimligen är kommunen som bör vidta rättelse genom att ta bort cykelbanan från fastighetens in- och utfart. Vitesföreläggandet innebär en allvarlig inskränkning av bolagets rätt att använda sin egen fastighet på det sätt som den har använts för. Länsstyrelsen ändrade föreläggandet på så sätt att bolaget i stället för att ta bort och ersätta grinden, föreläggs att åtgärda grinden så att den inte öppnas utåt över gång- och cykelbanan. Genom den ändrade lydelsen av föreläggandet ges bolaget möjlighet att själv välja en lämplig åtgärd för att säkerställa att grinden inte öppnas utåt över gång- och cykelbanan. Mark- och miljödomstolen fann att det ändrade föreläggandet inte var oproportionerligt och avslog bolagets överklagande. Bolaget överklagade till Mark- och miljööverdomstolen som delar mark- och miljödomstolens bedömning att den aktuella grindens utformning innebär stora olägenheter för trafiksäkerheten. Att ändra grinden så att den inte öppnas utåt leder till att olägenheterna minskar. Föreläggandet att åtgärda grinden är således lagligen grundat. Att det är kommunen som har anlagt gång- och cykelbanan och därigenom orsakat de ändrade förhållandena föranleder inte någon annan bedömning. Mark- och miljööverdomstolen avslog därför bolagets överklagande.
Bolaget bedriver hemtjänst sedan 2012. Inspektionen för Vård och Omsorg har beslutat att neka fortsatt tillstånd med hänvisning till ekonomisk misskötsel sedan bolaget och dess företrädare inte betalat skatter och avgifter i tid och inte lämnat in redovisningar och deklarationer i tid. Förvaltningsrätt och kammarrätt avslog bolagets överklagande. Bolaget har överklagat till Högsta förvaltningsdomstolen och anför att att inga anmärkningar hade riktats mot bolaget förrän det anlitade en ny redovisningsbyrå. Den ansvariga personen där misskötte sin uppgift. När bolaget fick information om detta bytte man redovisningsbyrå och därefter har hanteringen skötts korrekt. HFD har nu prövat om tillstånd att bedriva hemtjänst kan beviljas trots att bolaget och dess företrädare vid flera tillfällen inte har fullgjort sina skyldigheter mot det allmänna. HFD konstaterar att merparten av företagets brister hänför sig till en begränsad tidsperiod och är direkt kopplade till att den nya redovisningsbyrån misskötte sitt uppdrag. Visserligen hade bolaget inte tillräckligt bra rutiner för att kunna kontrollera redovisningen, men samtidigt hade företrädarna knappast anledning att tro att det plötsligt skulle uppstå problem med förvaltningen. Bolaget har också uppgett att de hade löpande kontakter med redovisningsbyrån utan att få indikationer på att något var fel. Det saknas anledning att ifrågasätta den uppgiften menar HFD som anser att bristerna får bedömas vara ursäktliga. HFD finner också att bolaget omgående vidtog åtgärder när bristerna uppdagades och nya rutiner har införts med den nya redovisningsbyrån. HFD finner därför att det som har framkommit i målet inte är tillräckligt för att ifrågasätta företrädarnas vilja och förmåga att fullgöra sina skyldigheter mot det allmänna. HFD upphäver underinstansernas avgöranden och återförvisar målet till IVO för prövning av övriga förutsättningar för att få bedriva hemtjänst.

Logga in

Legala Ord™

Här kan du fritt välja att spara flera eller enstaka sökord under den period du själv bestämmer. Det enda du behöver göra är att skriva in de ord du vill bevaka eller spara en sökning, så sköter systemet resten. 
Så fort det bevakade ordet eller uttrycket dyker upp i ett nytt dokument, så skickas en avisering till din e-post med länk till informationen.

Ange en beskrivning :
 

Beställningar

Nedan visas de domar som markerats för beställning.

Markerade domar